Panaxia Och Forex Trading

Panaxia fortstter en mnad até Lnsstyrelsen har skjutit fram nedlggningen av Panaxia till den 31 oktober. Egentligen skulle bolaget lagts ned i dag men lnsstyrelsen menar att de andra vrdetransportfretagen inte klarar att ta ver leveranserna av kontanter redan nu. Não há resultados para este item. Esta página foi útil para outros usuários em Português. Você pode tentar a sua hora para verksamhet lagts ned. Men i fredags beslutade lnsstyrelsen att frlnga avvecklingsperioden mnaden ut. Konkursfrurbtaren har kommit in med in organizationsbeskrivning, vilka anstllda som kommer att fortstta under den hr avvecklingsperioden. Och vi har bedmt att, i frhllande até det man tnker gra, s r den hr organisationen skrad, sger Hellena Bck, jurista p lnsstyrelsen i Stockholm até Sveriges Radio. Den kommande nedlggningen innebr stora affrsmjligheter fr Nokas och Loomis som kommer att vxa. Loomis Sveriges vd Patrik Hgberg sger até Nyhetsbyrn Direkt att Loomis hller p att teckna kontrakt med flera strre kunder. Por favor, regule o tryck nu och telefonerna ringer ganska intensivt. Por favor, clique no botão direito do mouse para obter mais informações sobre o sistema de segurança. Por favor, clique no botão direito do mouse. Ven om aktiviteten varit hg nda sedan Panaxia gick i konkurs s kade den dramatiskt i tisdags d konkursfrvaltaren beslutade att avveckla bolaget. Panaxia hade cirka 20 procent av marknaden. Desculpe-nos, por favor, clique aqui. Patrik Frdow, vd fr Nokas Vrdehantering, sger até Svenska Dagbladet att fretaget inte kommer att klara av att ta in fler nya kunder de nrmaste veckorna. Vr prioritet r skerhet. Vr ledtid att kunna hantera nya kunder strcker sig ngra veckor framt nu, sger han. Ett annat bolag som kommer att teckna nya avtal r Rapid. Nordisk Bevakningstjnst gick i konkurs i klvattnet av Panaxias konkurs och nu str mnga fretag utan leverantr fr bevakningstjnster. Det kinger helton tiden. Vi frsker hjlpa s mnga som mjligt. Men det r svrt att ta ver avtalen, vi skriver nya, sger Rapids vd Mats B Adman. Frra veckan strktes brottsmisstankarna i frskingringshrvan som avsljades i samband med Panaxias konkurs. Panaxias storgare Forex bank har polisanmlt Panaxia fr grober frskingring och liknar Panaxias agerande vid ett pyramidspel. Panaxia ska ha anvnt andra bolags dagskassor fr att tppa até hl i det egna bolaget. Kunderna kan ha frlorat en halv miljard kronor. Fretaget har lnat in kundpengar até verksamheten och sedan har man haft ett stort underskott até kunderna som man har rullat framfr sig. Det dr fungerade ganska lnge men nr det blev en konkurssituation kte den hr snbollen som de rullat framfr sig rakt in i konkursvggen. Och d small allting, sger konkursfrurbtaren Lars-Henrik Andersson até Svenska Dagbladet. Det pgr tv frunderskningar kring bolaget. I vras ​​satt Panaxias grundare och tidigare vd Thomas Gravius ​​och bolgets tidigare administrativa chef hktade fr grova bokfringsbrott. Thomas Gravius ​​avgick omgende nr han hktades och nekar till brott. Den andra frunderskningen inleddes strax efter konkursen och dr rubriceras brottet som grov frskingring. Ekobrottsmyndigheten menar att det grrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrr (Integre svart svan d det borde ha varit uppenbart redan i vras ​​att allt inte stod rtt till i bolaget, nr tidigare vd: n och tidigare administrativa chefen hktades misstnkta fr grova bokfringsbrott.) Hur mycket pengar som saknas r nnu oklart, men det Rr sig om minst 100 miljoner kronor och kanske uppt en halv miljard. I nsta vecka kan troligen konkursfrurbtaren bertta hur mycket pengar som saknas. Panaxia har den senaste tiden (franz r hur lnge) drivits eu forma av klassiskt ponzibedrgeri. Dr man anvnt kundernas pengar até verksamheten och hela tiden rullat underskottet till kunderna framfr sig, nda tills det den 5 september gick fr lngt och konkursen var ett faktum. Det handlar helt enkelt om grov frskingring. Frutom flera stora kedjor som drabbats (bland annat Apoteket, Seven-Eleven, Forex, Pressbyrn, Rusta, Mekonomen) s har troligen mnga mindre butiker och mackar drabbats. Destaque o talão e a força do trabalho. Skulle det bli ngra bensinstationer som gr i kk s kan det kanske f vidare bieffekter genom att det p vissa hll kan bli lngt até nrmsta bensinmack. Svensk handel krvde idag att staten rycker em och tillflligt tar ver Panaxias verksamhet nr de stnger ner fretaget p tisdag - Panaxia hade omkring em femtedel av den svenska marknaden fr kontanthantering. Por favor, acesse a lista de usuários e experimente-se em uma lista de mensagens. Por favor, clique no botão abaixo. Clique aqui para ver as fotos de Panaxias kunder - de tvingas apenas nu sga nej till nya kunder. Risken finns frsts att handlare kan bli rnade, antingen i affren eller p vg till banken. Myndigheten fr samhllsskydd och beredskap (MSB) ska enligt uppgift ha tagit upp saken idag, homens jag hittar inget p deras hemsida om det. Vi fr se hur det gr med det befarade bankomatstoppet, nr Kontanten (som med 650 bankomater har nstan en femtedel av den svenska marknaden) inte fr pengar levererade até sina automater. Por favor, cheque a lista de usuários e vencedores da tv. Men det kanske blir falskt alarme och inga problema. Det veterin vi in ​​frrn vi fr facit nsta vecka. Nu har de flesta svenskar som tur r tv betalsystem att vlja p i de flesta butiker - antingen med kontanter eller med kort. Det som Panaxia-gate visar r hur ett fretag kan vara systemviktigt (eller systemkritiskt) i dagens komplexa och sammankopplade samhlle. Nr det pltsligt och ovntat faller bort blir effekterna svrverskdliga och vitt frgrenade. Ju frre fretag det finns inom en viss sektor, desto viktigare blir vart och ett av dem. Tyvrr verkar samhllet i stort g mot allt strre koncentration i de flesta sektorer. De flesta fretag har kritiska beroenden av mnga andra som de i mnga queda troligen inte reflekterar ver sob normala frhllanden. Det kan dock vara vrt besvret att tnka igenom vilka kritiska bereenden man har och tminstone gra upp en grov ndplan i frvg (som man frhoppningsvis slipper tillmpa). Som butiksinnehavare kan man g till banken sjlv med dagskassan, men detger frsts en kad rnrisk. Kanske kan man minska rnrisken genom att g até banken i flera omgngar sob dagen, vilket visserligen ger merarbete, homens kanske r vrt besvret. Panaxias konkurs drabbar frresten ven AIK fotboll som frlorar en stor patrocinador. AIK fotboll verlever skerligen, homens blir kanske tvungna att stlla em flera aktiviteter i brist p pengar. Vi fr se hur Panaxia-gate utvecklar sig och om det blir andra effekter som vi nnu inte kan frutse. 5 membros: Intressant med beroendet men r knappast samhllskritiskt. Konkurrenterna até Panaxia erbjuder skert kortare vertidsarbete med drtill hrande dyrare avgift fr de lngsamma butikerna som inte redan trffat nya avtal. Butikerna kan ocks erbjuda liten quotpresentquot até kunder som betalar med kort. De riktiga bankomaterna - bankerna egna - har inte detta problemet. Nenhum avanço de banco bancário anvil Panaxia. Tnker pp en av storgarna, Sparbankstiftelsen 1826 som vencedor do sexo masculino e feminino. Por favor, não hesite em contactar-nos. Por favor, escreva um comentário para este artigo. Tillsyn kan de ju inte ha utvat) om inget annat s borde de det, aluguel moraliskt, tycker jagmvh frn en rttrdig undrande invnare i Ankdammen Kristianstad AB S i Norrland fr man allts 20 mil istllet fr 10 até nrmaste mack. Nja, homem br ju he lite mer n halv tanque nr homem kommer hem i alla outono. Flauta, AIK har tydligen redan avslutet sitt samarbetet med P innan detta hnde, enligt en vlunderrttad klla inom Gnaget-leden. Sverige har fr avsikt att g med i europakten. Men det en pakt som inte g srskilt stor skillnad Allt som beslutas om finns i princip redan med i Maastrichtavtalet. De senaste dagarna har de varit mycket lanche fram och tillbaka om Sveriges ja até europakten. Men redan med Maastrichtfrdraget 1993 som EU: s lnder skrev under s tillkom flera av de regler som nu p nytt tas upp i utkastet fr den nya europakten. Frsk até nystart I Maastrichtfrdraget som ven Sverige undertecknat finns det krav p att EU-lndernas budgetunderskott inte fr verstiga 3 procent av BNP. Med europakten s har nu kravet skrpts ngot. Nu lgger man até att det strukturella underskottet inte fr verstiga 0,5 procent av BNP. Med det menar man att underskott som r permanenta ver en lng tid ssom utgifter fr sjukvrd, militr och skola inte fr var mycket hgre hgre n landest inkomster. Redan i Maastrich s fanns regler kring budgetunderskott som skulle fljas annars fanns risk fr bter fr lnderna. Men bde Tyskland och Frankrike brt 2003 mot dessa regler utan ngra pfljder. Mastrichtavtalet 8226 Genom Maastrichtfrdraget 1991 skapades Europeiska unionen (UE). 8226 I frdraget beslutades att budgetunderskottet inte fr verskrida 3 procent av lndernas BNP. 8226 Samtidigt fick EG-domstolen rtt att utdma bter fr ett medlemsland som bryter mot EU: s lagar och frdrag. 8226 2010 kunde bara Finlândia och Luxemburg leva uk till kravet fr budgetunderskott. QuotVill visa handlingskraftquot Det r svrt att straffa Lnder utefter Mastrichavtalet eftersom regelverket urholkats av attlnderna inte fljt det. Varfr ska Grekland bta fr sitt budgetunderskott nr inte Tyskland och Frankrike, Austrália, 2010, Austrália, África do Sul, Suécia, Suécia, Suécia, Suécia, Suécia, Suécia, Suécia, Suécia, Suécia, Suécia. Nu hoppas EU-lnderna att den nya europakten ska rda bot p den ekonomisk kris som drabbat Europa och Grekland. Por favor, registre-se para o visto, handlingskraft men marknaden ger blanka sjutton i det hr. Vad som r viktigt fr dem r om Europeiska centralbanken (ECB) kan tnka sig att skjuta até pengar até drabbade lnderna. Sviket frtroende En annan mindre ndring jmfrt med Maastrichtavtalet r att EU nu mer regelbundet kommer att kontrollera lndernas orçamento. Det r bara ett tecken p att man inte lngre litar p varandra. Lnder rundade det som var grunden fr Maastrichtavtalet s nu vill man frn EU: s hll ha mer kontroll ver lnderna ekonomi. Europakten - de sm frndringarnas pakt 8226 Ett tillgg av kravet fr budgetbalans frn Maastrichtfrdraget. Det konstanta budgetunderskottet fr inte verstiga 0,5 procent av BNP. 8226 Mer regelbunden kontroll av lnders budget. 8226 En skyddsfond skapas permanente em lnder i trubbel (den europeiska stabilitetsfonden). Funden uppgr até 500 miljarder euro. Fondret 2012 ser bttre ut n 2011. Men fortfarande finns det flera problema bland annat i Europa som mste lsas. SEB: s fondstrateg Roger Trnkvist tror frmst p Sverigefonder, Emerging Markets samt fretagsobligationer. 8211 Den svenska aktiemarknaden ser intressant ut. Framfrallt tror jag p att investera i strre bolag med inslag av smbolag, sger Roger Trnkvist. Vad har du fr frvntningar p fondret 2012 8211 D mste man frst och frmst titta p vad vi har fr frtsttningar fr det hr ret. 2011 var ett ganska stkigt r, med bland annat statsfinansiella problema i Europa, oro i Nordafrika, jordbvning i Japão och en oro fr vrldskonjunkturen. Problemas na Europa e na Europa. Não há informações sobre o assunto. Por favor, clique aqui. Samtidigt varnar ju SEB fr att det finns en risk at vi drabbas av recessão i Europa 8211 Ja, det finns en risco fr recessão, homens det gller apenas Europa eller egentligen Euroomrdet. Os Mercados Emergentes são bem-vindos a Estados Unidos, a maioria dos Estados Unidos da América. Vad r det d som gr att det nd ser lite oskert ut p marknaden 8211 Dels frsvinner ju inte problemen bara fr att vi byter r, dels r det vldigt svrt att frutsp investerarnas beteende. Riskviljan kan svnga vldigt kraftigt fram och tillbaka. Som det ser ut nu s r mycket av marknadsoron redan inprisad p exempelvisvis brsen och det finns flera faktorer som talar fr en upptgende marknad. S nr vl marknadshumret svnger s kan det se positivt ut. Vad r det som krvs fr att vi ska f en positiv konjunkturtrend 8211 Venha detê-lo num problema com o problema. Europa s mste marknaden f até sig en knsla av att politikerna hittar en vg ut. Bra ekonomisk statistik frn USA och Emerging Markets r ocks viktigt. D kan mycket vl riskviljan successivt komma tillbaka. Vilka fondinriktningar tror du mest p 8211 Om man tittar p aktiefonder s r det frmst Emerging Markets som jag tror p. De fonderna borde kunna g bra. Men samtidigt sg det bra ut fr da marknader i form av ekonomisk tillvxt sob frra ret ocks, och d gick de fonderna ner med cirka 20-30 procent. Det visar p betydelsen av riskvilja. Om marknaden stabiliseras lite s br denna komma tillbaka, och d ser det framfrallt bra ut fr fonder med exponering mot Asien och Latinamerika. Vad tror du om Sverigefonder 8211 ven Sverigefonder tror jag p 2012. Stockholmsbrsen fr mycket stryk i oroliga tider d det r en liten aktiemarknad och med en hg andel konjunkturknsliga bolag. Den svenska aktiemarknaden ser dock framver mer intressant ut. Framfrallt tror jag p att investera i strre bolag med inslag av smbolag. Finns det ngra andra intressanta inriktningar 8211 Frra ret tog Private Equity mycket stryk, inte fr att fretagen gick dligt, utan fr att investerarna var rdda fr risk. Med lite stabilare klimat br detta tillgngsslag kunna utvecklas mer positivt. Ven fretagsobligationer som haft ngra bra r bakom sig, ser ut att ai fortsatt goda mjligheter. Hur ska man placera p ett smart stt i ett sdant hr marknadslge tycker du 8211 Det r alltid klokt att tnka balanserat. Ett bra frslag r att ha em strategifond i botten och sedan satsa cirka 20 procent av kapitalet i ngon eller ngra inriktningar som knns lite extra spnnande. D har man en bra bas och om man fr rtt s ger placeringarna lite extra, om man fr fel s har man nd en bra bottenplatta. O que é o que você está procurando é o que é o que você está procurando? Mais informações sobre o assunto. Det-hr med tajming tar mycket tid och r ocks vldigt svrt. R du aktiv s finns det dock mnga intressanta investeringar, homens de flesta har ju inte den tiden. Ett mycket bra stt att r att mnadsspara. D riskerar man inte att hela kapitalet placeras p en eventuell topp. Har man ett strre kapital att placera s kan det vara klokt att gra dé vid ngra olika tillfllen sob exempelvis ngra mnader. Kommentaren - dezembro de 2011 Pia Nilsson, vd i Fondbolagens frening, doar regelbundet med sig av sina tankar om aktuella frgor. Jag ser fram emot 2012 med stora frhoppningar. EU mste komma fram até lsningar fr euro-lnderna. Mnga sger att lsningarna r lngsiktiga och att det ocks behvs mer kortsiktiga kristgrder. Aminigt min mening r det de lngsiktiga tgrderna som kan ge stabilitet och som ocks kan ge tillfrsikt p kort sikt. Notifique-se com o veterinário hur framtiden kommer att gestalta sig. Men, nr det gller aktiefonder r positiva signaler att mnga aktier r lgt vrderade i dag. Rntan r ocks mycket lg, vilket brukar betyda att aktier blir mer intressanta. Detenga o suporte para as pessoas com todas as alegações. Risder ger riskpridning och en god regel r att frdela insttningar och uttag ver tid. Att mnadsspara r drfr ett oslagbart stt att spara och bygga upp ett kapital. Eu dag innebr fondsparande mjlighet att f del i vrdekning ver hela vrlden. 2011 var det nedgng p brserna ven i mnga av tillvxtlnderna. Men mina frvntningar r i alla fall stora nr det gller fortsatt kad vlfrd fr allt fler mnniskor i do lnder och att ocks fler lnder blir delaktiga i denna utveckling. Genom att spara i fonder i dessa utvecklingslnder fr vi del i vrdetillvxt 8211 homens vi bidrar ocks até denna. Por favor, espere por favor, clique aqui. Clique aqui para ver a imagem em tamanho sem créditos. Por favor, clique no botão para ver em detalhe. Den nya Centerledaren Annie Lf har efterlyst detta och Moderaterna har tillsatt en utredning om hur sparande ska kunna frmjas. Att ha ett sparkapital ger frihet och trygghet och r en del av vlfrden. Sparande r ocks avgrande fr tillvxten i landet och fr att det finns kapital fr fretagens investeringar. Ofta talas om risken med att ha stora ln och att inte amortera eller spara nr rntorna r lga. Fondbolagens frenings sparekonom Hanna Helgesson har rknat ut, att fr den som har ett ln p 1 miljon kronor betyder em hjning av rntan med 2 procent att kostnaden kar med 1 200 kronor varje mnad nr hnsyn tagits till skatteavdrag. Om du sparar den summan varje mnad vet du att du klarar en hgre rnta samtidigt som du bygger upp ett sparkapital under tiden. Suporte de Dubbelt 2012 kommer vi nog att f se mnga frndringar i fonder. Frn 1 de agosto de 2011 har det blir tilltet enligt lag att ndra fonder om det ligger i spararnas gemensamma intresse. En del fonder kommer att lggas samman och andra kommer att ndras p annat stt. Mnga fondbolag planerar nu fr dessa frndringar. En del fonder som str under den svenska Finansinspektionens tillsyn kommer ocks att sluta ge utdelning. Eu dag ges utdelning frn fonderna fr att undvika dubbelbeskattning fr spararna. Nu har skattereglerna ndrats s att utdelningar inte behver gras av denna anledning. Utdelning kan lta som ngot positivt fr spararen. Men nr fonden har gett utdelning har 30 procent dragits i skatt och sedan har 70 procent av utdelningen terinvesterats i fonden. Nu kan i stllet 100 procent finnas kvar i fonden och vxa med rnta p rnta, vilket r en frdel fr spararna. Nya investiteringssparkonton (ISK) introduzeras i brjan av 2012, até exempel hos banker och fondtorg. Hr blir det mjligt att ha bde fonder, aktier och andra vrdepapper och du kan gra omplaceringar utan att skatten spelar ngon roll. I stllet blir det en rlig skatt p en schablon som motsvarar fregende rs statslnernta den 30 novembro. Fr sparande sob r 2012 r denna rnta 1,65 procent. Om du tror att avkastningen blir hgre kan det vara ett intressant alternativ att ai sitt fondsparande p ett ISK. Du fr vara beredd p att det blir skatt ven m avkastningen r negativ, men det r frsts som alltid viktigt att ha ett lngsiktigt tnkande. Os Fondbolagens frening kommer en av vra antes de 2009 sob a marca de fábrica de atendimento ao cliente e kad kunskap om fondsparande. EU har beslutat om nya faktablad som de flesta fonder kommer att ha frn brjan av ret och allra senast fr alla fonder den 1 juli. Med dessa kan du jmfra alla fonder i hela EU, fr faktabladen r uppstllda p lika stt oavsett fondbolag. Hr ges den mest viktiga informationen om avkastning, avgifter och risk. Fr spararna finns ocks fondkollen. se med praktiska verktyg fr val och utvrdering av fonder. Até o final do tempo, não deixe de usar o que é mais importante. Vi kommer ocks ta fram en rknesnurra som ska gra det mjligt att se i kronor vad avgifter betyder fr avkastningen p kort och lng sikt. Med hopp om ett lyckosamt 2012, vd i Fondbolagens frening Bttre balans sob 2012 Nu skapas balans av marknadens mekanismer, som straffar slarviga gare. Rekordlga rntor och hg lnsamhet hos de flesta brsfretag betyder rimligen att nr ven de politiska besluten kommer ikapp, s blir aktiefonderna vinnare nsta r. Detends in hrd men nd fungerande rttvisa under ytan p den finansiella utvecklingen sob 2011. Problema som blottades av finanskrisen 2008 har gradvis blivit mer akuta, samtidigt som politikerna i mnga lnder valt tgrder som ger tillfllig lindring homens inte lser de verkliga problemen. Resultatet r att 8221marknaden8221 e nd delvis har skapat en slags rttvisa, genom att snka bde lngrntor och den frvntade framtida avkastningen frn aktier. De rika fr smre avkastning framver, medan mnga lntagare betalar lgre rntor. Dock betyder hgre arbetslshet och lgre produktivitet en vlfrdsfrlust fr hela samhllet (som nu productor mindre n mjligt, fr oss alla att konsumera eller investera). Lgre lngrntor under 2011 (som gjort att obligationsfonderna har stigit i vrde) har kat intresset fr aktier relativt sett, vilket gjort dem hgre vrderade (mer om detta i 8221Nu vljer fler aktiefonder8221) och dr br hartener totalt sett i vrlden varit begrnsad. Stockholmsbrsen har fallit mer n de flesta i r, men det motsvaras av en ovanligt stor uppgng sob 2009 och 2010. Jag tycker att det verkar rimligt att denna 8221rttvisa8221 kommer att fortstta verka em 2012 och gradvis ge na lugnare brsutveckling och en bttre balans i vrldsekonomin. Bakgrunden r enkelt uttryckt att tre grupper i samhllet sob perioden 1983 até 2007 skapade de finansiella problema vi nu ser i de flesta Embarque em linha: Kapitalgarna (bde ett ftal rika och stora grupper pensionssparare) har frblindats av girighet att ta ondiga risker och har slarvat Med kontrollen av hur frvaltningen av deras sparande skts. Mellanhnderna (bankirer och frvaltare) fica em enorma vinster genom att utnyttja kapitalgarnas slarv. Lntagarna (bde vanliga villagare och optimistiska entreprenrer) abrigue sob 25-rsperioden lockats av fallande rntor att konsumera och spekulera i strre omfattning n ngonsin tidigare. Finanskrisen har gjort att dolda underskott (verdrivna marknadsvrden, orsakade av optimism och girighet) hos mellanhnderna har blivit synliga och d har kapitalgarna frskt rdda det kapital som fanns kvar genom att minska sitt risktagande. Sljtrycket har orsakat fallande brser och lgre fastighetspriser, men ven i nsta steg minskad konsumtion och investing, fljt av smre offentlig ekonomi nr skatteintkterna minskar. Obalansen har kat i r, nr misstron mot politikernas frmga att lsa problemen har frdjupats i bde USA och Europa. Kapitalgarnas slarv frstrks av det akademiska forskare kallar 8221principal-agent8221 problema: Bde politiker, fretagsledare och vanliga anstllda frestas att prioritera egen istllet de vinificação no prêmio sitt jobb s bra som mjligt. Men bde vljare, aktiegare och arbetsgivare borde vara vl medvetna om detta och aktivt vervaka och frhindra missbruk av positionerna. Rdsla fr dliga tider, ett kat behov att betala tillbaka ln och politiska beslut fr att stimulera ekonomin har tillsammans sknkt oss rekordlga rntor 8211 som allts motsvaras av et verskott sparande i ekonomi, medan f vgar satsa p nya investteringar. Men drmed skapas andra obalanser, som vencedor e efterfrgan p aktier kar. Dessutom verkar pessimismen verdriven, de flesta fretag har fortfarande stabil efterfrgan och hga lnsamhet jmfrt med rntorna. Brsfretagen i USA ser ut att i r gra de strsta terkpen av egna aktier sedan 2007, rapporterar Financial Times idag. Frklaringen r de extremt lga rntorna som storfretag betalar, eftersom de numera av mnga investerare verkar ses som skrare lntagare n hela lnder i Europa. Ett exempel r den vrldsledande processortillverkaren Intel som i september lnade fem milljarder dólar i 30 r até rnta p 3,12 procent per r, fr att kpa tillbaka egna aktier som annars skulle kosta fretaget en direktavkastning p 4 procent. Dessa fretagsobligationer har i en kris prioritet framfr aktiegarna, homens aktiegarna har andra sidan gandertten até todos os framtida vinstkning. De fondindex som Morningstar rknar ut varje mnad fr grupper av fonder ger en bra bild av utvecklingen (p flera niver, se Verktyg Fondindex i huvudmenyn). Fondindex uppdaterades igr per 30 novembro och visar att terhmtningen fr aktiefonder sob hsten har fortsatt. Men i ett lngre perspektiv r skillnaderna vldigt stora 8211 Latinamerikafonderna har i snitt klttrat 36 procent de senaste fem ren, Asienfonderna r upp 13 procent (trots att startpunkten var mitt under hgkonjunkturen), medan USA-fonder har backat 9 procent och Europahoneder har fallit 23 Procent p fem r. Sverigefonderna r i mitten med en uppgng p 2 procent. Dessa skillnader visar att frvntningarna om finanskrisens effekter skiljer sig dramatiskt. Intrycket r att Europa anses hrdast drabbat, medan tillvxtmarknaderna i andra vrldsdelar klarar sig bra. Jag r dock skeptisk até att just vr vrldsdel skulle lida av kroniskt smre politisk handlingskraft. Por favor, entre em contato com o Agente de Crédito, os homens regeringschefer och finansministrar i frmst Tyskland och Frankrike vill inte g till historien som de som kraschade EU och den gemensamma valutan euro (mer om detta i quotBrant terhmtningquot, lnk ovan till hger). Drfr tror jag p bttre balans finansiellt i Europa sob 2012 och en revansch fr frmst Europafonderna. Omvrderingen kan ske snabbt eller gradvis, men i takt med att politikerna lser de akuta finansiella problemen s kommer kad otimismo bde att f fart p konsumtion och aktiekurser. Fortsatt lga rntor innebr f alternativ samtidigt som det privata sparandet r hgt. Eu peço um atestado de proteção contra riscos, e apresentei um documento de segurança. Dock r aktiemarknadens vrdering som sagt redan relativt hg, s det verkar osannolikt att vi fr en upprepning av 2009. Spegelbilden av rekordlga lngrntor r att ven avkastningen frn aktier blir historiskt sett lg. 23 de dezembro de 2011 ntligen jul Det har varit ovanligt hftigt ekonomiskt r. Mnga minns motgngarna, men jag tnker mest p framgngarna: unga tillvxtlnder tar marknad, nytt sparkonto med lg skatt, rekordlg skatt p kapitalfrskring och mnga frvaltare sger rakt ut: det ser billigt ut. Vrldens fjrde strsta befolkning tillhr rets brsvinnare. Vilken r det Svaret r ngot svenska sparare missat: Indonesien. De har varit i absoluta toppen av vrldens brser nu tre r i rad. Eftersom de varit i brstoppen bde -09 och -10, s avvaktade jag -11. Samma sak med Sverige tnkte jag. Ver huvudtaget imponeras jag av nsta led av tillvxtlnder: frutom Indonesien ven Malásia, Paquistão, Tailândia vxer da lnders ekonomier mer p inhemska villkor n globala villkor. De bryr sig inte p samma stt om krisen fr euron. De har unga befolkningar, inhemsk konsumtion och tillvxt. Lnk Motgngen 2011 har ftt flera att backa tillbaka och tycka att det ser trist ut. Veterinária masculina do sexo feminino brs-uvarna brukar sga. Kp nr det ser mrkt ut. Allts borde det vara kplge. Men d vill vi inte. Eftersom det just ser mrkt ut. Frank r om det r tillrckligt mrkt, ppekar ngon. Och det r ju klokt, att ha i bakhuvudet. Men att pricka en slags botten, vet vi nd r svrt. Istllet tnker jag: 20-30 nrmaste tv ren. Men vgen dit lr som vanligt ge en rad verraskningar. Nytt r - ny ktur VR MARKNADSSYN: Ett Europa som fortfarande inte har lst sina problema kommer att stta sin prgel p brsen i brjan av ret. Homens com brigada. Ls hela vr marknadssyn hr. Den 16 dezembro 2008 snkte den amerikanska centralbanken sin styrrnta até 0,25 procent. O que é o que você está procurando é o que é o que você precisa? Ett annat jubileum r att det frn rsskiftet gtt 10 r sedan euron sg dagens ljus som fysisk valuta med sedlar och mynt. Ven om det knns som att vi levt i ngon classifica permanente finanskris sedan 2008 s r det viktigt att hlla isr den amerikanska och den europeiska finanskrisen. Den amerikanska var frmst en effekt av verbelning i hushllssektorn medan den europeiska r en effekt av verbelning hos stater. Flera paralleller finns dock. Den viktigaste lrdom vi kan dra av den amerikanska krisen att det tar mycket lng tid fr en finanskris att vrka ut. Por favor, acesse a lista e obtenha os requisitos abaixo em 2012 - e, por favor, deixe-nos entrar em contato com o diretor de informações. Sammantaget betyder detta att tillvxten sob 2012 lr bli betydligt svagare n sob 2011 samtidigt som de regionala skillnaderna fortstter att vara stora. Vi tycker dessutom att brsen nnu inte riktigt tagit hjd fr ett sdant cenário och rknar drfr med en svag brsinledning p 2012 homens har frhoppningar p att det kan vnda uppt under loppet av ret. Europa - em mycket ogynnsam ekonomisk cocktail Europa kommer sob nsta r att fortstta prglas av eurokrisen. Man fr vara em mycket stor optimist, eu likhet med den franska presidenten Sarkozy, om man tror att ECB: s massiva utlning até bankerna ska rdda euron och hll ner rntorna i de krisdrabbade lnderna. Snarare talar kad risk p statspapper och ett potentiellt eurosammanbrott fr att bankerna snarast behver minska sina innehav av Europeiska statsobligationer, framfr allt i de hrdast drabbade lnderna. Por favor, mostre-se um pouco de mão, eu levo o que é o que você precisa? Rkna drfr med att rntorna frblir hga i flertalet EMU-lnder samtidigt som bankernas kreditgivning stramas t och flertalet stater behver genomfra finanspolitiska tstramningar. Den hr ekonomiska molotov-cocktailen betyder att den europeiska recessionen kommer att frvrras betydligt sob nsta r. Drfr rknar vi ocks fortfarande med att BCE até a puta kommer att tvingas verge sitt motstnd och bli en storkpare av europeiska statsobligationer - ngot som até slut kommer att vara brspositivt. Skulle ett eller flera lnder kasta in handduken och bestmma sig fr att verge euron under ret s betyder det visserligen stor finansiell turbulens inledningsvis homens p sikt tror vi att brsen faktiskt skulle kunna reagera positivt i takt med att oskerheten kring eurons framtid minskar. Eu alla fall s lnge den hrda krnan, desde que eu forme av Tyskland och Frankrike, hller fast vid sitt samarbete. Estados Unidos - presidente do governo de São Tomé e Príncipe de São Tomé. Sob sommaren steg oron fr att den amerikanska ekonomin p nytt skulle falla em eu em recessão. Sedan dess har den ekonomiska statistiken verraskat positivt och numera tycks recessionsrisken vara i princip avskriven. Drifrn r dock steget lngt till att EUA: s ekonomi skall kunna terg till sin historiska roll som motor fr vrldsekonomin. Fortfarande behver hushllen sanera sina skulder samtidigt som statsfinanserna r i uselt skick. Det kommande presidentvalet riskerar dessutom att stegra nivn p den konfrontation mellan Demokrater och Republikaner som numera prglar amerikansk politik mer n ngonsin. Det hr r ingen god jordmn fr f vare sig hushll eller fretag att stta p sig spenderbyxorna och vi rknar drfr med att tillvxten, trots den senaste tidens positiva konjunktursignaler, blir frhllandevis dmpad. Skulle konjunkturen visa nya tecken p att frsvagas lr dock den amerikanska centralbanken damma av planerna p ytterligare kvantitativa lttnader (QE3). Rkna med att den typen av rykten kommer att kunna driva upp svl brskurser som rvarupriser, eu likhet med vad vi sg under bde 2009 och 2010. Asien - Kina har medlen och kraften I Asien har den ekonomiska tillvxten fortsatt vilket inte bara hllit uppe vrldstillvxten utan Ocks bidragit até fortsatt hga vinster inom bland annat svensk exportindustri. Detends tydliga tecken p en konjunkturdmpning ven hr, men till skillnad frn vstvrlden finns det hr mjligheter att stimulera den inhemska efterfrgan. O que é o que é o que é o que é o que é o que você quer dizer? Svagare kinesiska konjunktursignaler lr inledningsvis dmpa brshumret medan ekonomisk-politiska stimulanser lr lyfta humret. Den japanska ekonomin kommer i sin tur att em 2012 fortstta att prglas av teruppbyggnadsarbetet efter jordbvningskatastrofen. Inledningen av ret ser ut att bli svag men vi rknar med att tillvxten tar fart en bit em p 2012. Asien som helhet kommer dessutom att fortstta sin ekonomiska integração som tagit ordentlig fart sob senare r. Por favor, informe-nos para o nosso site. Rkna drfr inte med att de asiatiska ekonomier kommer att agera rddande ngel till fallerande vstekonomier i ngon strre utstrckning n idag, i alla fall inte de inte samtidigt fr kat politiskt inflytande. Sverige - fler rntesnkningar Den svenska ekonomin r starkt beroende av en exportektor som i huvudsak levererar sina produkter inom Europa. Runt tre fjrdedelar av exporten gr dit. No entanto, os Estados-Membros estão em condições de reduzir o risco de perda de risco e de reduzir o risco de perda de risco. Vi Rknar Med att Riksbankens styrrnta ligger runt 1,0 procent até sommaren och att finansminister Anders Borg kommer att tvingas acceptera ett budgetunderskott sob nsta r. Redan till vrbudgeten rknar vi med in ordentlig finanspolitisk stimulansdos eu forma av bland annat kade offentliga investeringar, bidrag até kommuner och landsting samt mjligtvis ngon forma av skattelttnad fr hushll ocheller fretag. Dessutom mste svl regering som Riksbank agera fr att p ngot stt pressa ner bankernas utlningsmarginaler samtidigt som man undviker att dessa vez. Det r inte ngon srskilt ltt uppgift, homens nd ndvndig fr att hlla uppe den inhemska efterfrgan. Aktier - svagare tillvxt inte prissatt fullt ut 2011 kan numera summeras som ett av de svagare brsren sob de senaste decennierna. Men det r framfr allt brsutvecklingen sob andra halvret som gr oss lite skeptiska até inledningen av 2012. Sedan de branta brsfallen sob sommaren har brsen visserligen prglats av stor oro homens sammantaget har brsnedgngen faktiskt varit mttlig. Det rimmar illa med de allt svagare tillvxtfrutsttningar som tornat upp sig sob hsten 191 EUA não concessão. Seja o primeiro a comentar sobre as versões anteriores e as versões anteriores. Por favor, clique no botão direito do mouse para obter mais informações. Vi stller dock vrt hopp até att en svag inledning av 2012 kan vndas till in uppgng i takt med ekonomisk-politiska stimulanser i bland annat Kina och EUA samt minskad politisk oskerhet om eurons framtid nr vl ECB kliver em p banan och brjar kpa statsobligationer. Brist p placeringsalternativ Brsens fallhjd begrnsas ocks av det faktum att det rder brist p alternativa placeringar. Lga styrrntor, lgre tillvxt och lgt inflationstryck lr visserligen fortstta att pressa de lnga marknadsrntorna men med en 10-rsrnta i Sverige som i utgngslget ligger runt 1,6 procent s finns det trots allt begrnsad potencial p obligationsmarknaden. Os detentores de atendimento estão disponíveis em 2012. Som quotriskfriquot placering kan dock rntemarknaden fortfarande fungera trots hotet om att stigande globala statsskulder ska driva upp rntorna. P rvarumarknaden har de svagare globala konjunktursignalerna slagit igenom tydligare n p aktiemarknaden homens ven hr tror vi att det finns fallhjd kvar. P lite lngre sikt r vi dock fortfarande positiva até rvaror och det finns en riskchans att omfattande penningpolitiska stimulanser frst, och kanske frmst, kommer att ge utslag i form av stigande rvarupriser. Om 2011 var et jobbigt r fr poser s finns det risk fr att det under 2012 blir minst lika svrt att hitta en vinnande strategi. Eu stort sett160 alla do problema som tornade upp sig sob 2011 vntar dessutom fortfarande p sin lsning. Por favor, cheque a atenção para o consumidor e deixe-nos aguardar. Sammanfattningen fr brsen 2012 r allts: Det blir bttre, men frst blir det smre. MARKNADSVERSIKT 8211 DEZEMBRO DE 2011 TUFFT R BAKOM OSS 8211 LYSER HOPPETS STJRNA REDAN P BRSHIMLEN r 2011 var ett hrt r fr aktieplacerarna. De aktier som noteras p Helsingforsbrsen tappade i snitt en tredjedel av sitt vrde. I vriga Europa blev kursfallet 15821120 procent beroende p marknad. De europeiska storbolag som ingr i indexet Euro Stoxx 50 frlorade en femtedel av sitt vrde. Tillvxtmarknaderna undgick inte brsturbulensen utan kurserna sjnk i avsevrd grad ocks p dessa marknader. I BRIC-lnderna Kina, Indien, Ryssland e Brasília tappade aktierna 20821125 procent av vrdet beroende p marknad. Den enda ljusglimten bland de centrala aktiemarknaderna var EUA. Aktierna i SampP500-indexet stod sig och avslutade ret p praktiskt taget samma niv som vid ingngen av 2011. Dow Jones hamnade ngra procent p plus. Det Finns goda grunder fr den amerikanska aktiemarknadens relativt sett utomordentliga prestation. Nnu efter frsta halvret befarade man att EUA skulle hamna i en recessão d Europa stagnerar, homens s blev det inte. Det skuldkrisdrabbade Europa r p vg in i en djup svacka eller r redan dr. EUA har dremot kunnat uppvisa em frvnansvrd frmga att st emot den ekonomiska nedgngen. Den amerikanska ekonomins relativa styrka har ocks avspeglats i fretagens resultat. Sob vários estudos, a Europa e os Estados Unidos da América estão bem sucedidos. Dremot hll prognoserna mttet i USA, dr de till och med skruvades upp en aning. SampP500-bolagens resultat fr 2011 verkar hamna mycket nra de niver som marknaden frutspdde i brjan av ret. Por favor, informe-nos para o futuro. Europa slpar sig in i r 2012 eu dlig form, medan USA knogar p sob vintern och visar p en liten tillvxt. Risken r dock att den europeiska skuldkrisen drar med sig EUA i en ny nedgng. Vid sidan av detta tyngs den offentliga sektorn i EUA, liksom i Europa, av en hg skuldsttning. Den ekonomiska tillvxten i EUA hlls tillbaka av hushllens fortsatt hga skuldsttning.160 Dessutom dmpas konsumenternas konsumtionsiver av att sysselsttningslget inte har frbttrats i tillrckligt snabb takt och att nedgngen p bostadsmarknaden fortstter. De europeiska staternas skuldproblem kommer att figurera p lpsedlarna ven sob 2012 8211 skuldproblemen i euroomrdet r definitivt inte sob kontroll. P det stora hela har lget i vrldsekonomin frsvagats sob vintern. Oskerheten fr konsumenterna att bli frsiktiga och mnga fretag att skjuta upp sina investeringar. P s stt sps den nedtgende spiralen p. Positivt r de lgre rvarupriserna och de spirande tecknen p att inflationstrycket i Asien lttar, vilket bland annat medger en mindre stram penningpolitik i bland annat Kina. Vi frvntar oss att finansmarknadsrntorna kommer att frbli lga. Europeiska centralbanken lr fortstta med rntesnkningarna sob 2012 och bankernas riskpremier hller euriborrntorna uppe. Nr det gller de lnga rntorna r rnteskillnaderna mellan lnderna t det mindre hllet. Inflationsfrvntningarna p lngre sikt har fortsatt att stiga. Investment grade-nivn fungerar som drivkraft fr bankernas prestationer. P high yield-marknaden torde den hga rnteskillnaden mot statsobligationer kvarst till fljd av den ekonomiska oskerheten. Det finns en hg korrelation mellan high yield-marknaden och aktiemarknaden. Om aktiemarknaden hller stllningarna kan high yield-ln ge en tmligen god avkastning. I en milj med lngsam ekonomisk tillvxt och mindre resultatkningar utan ngra omedelbara hot fr fretagens verksamhet 8211 dr fretagen kan bra sina skulder och antalet konkurser hlls under kontroll 8211 utgr fretagsobligationer ett attraktivt investeringsobjekt jmfrt med aktier. Vi inleder det nya ret i ett lge med lgt vrderade bolag p grund av kursfallen. PE-talet fr SampP500-indexet r fr nrvarande 11, PE-talet fr Stoxx600-indexet i Europa 9 och i Finland har brsnoterade bolag en vrdering p i genomsnitt PE 11,5. Nr vrderingarna p lng sikt ligger kring 15 uppgr 8221rean8221 p de vstliga aktiemarknaderna till cirka 25821130 procent. P tillvxtmarknaderna ligger ven BRIC-lndernas PE-vrderingar i underkant. PE-talet fr den ryska aktiemarknaden r fr nrvarande 5, vilket ligger en tredjedel under den normala nivn. andra sidan sjnk PE-talet i samband med finanskrisen 200882112009 till rekordlga 3. I Kina (HSCEI) r PE-talet just nu ngot ver 7 medan den lgsta nivn har varit 6 (rsskiftet 200882112009). Den ovan beskrivna undervrderingen frsvinner nr de centrala politiska och ekonomiska riskerna skingras. Brjan av 2012 medfr dock inte ngon snabb frndring. Drfr tror vi att rean fortstter tminstone under frsta halvret. Den ekonomiska nedgngen i Europa frsvagar utsikterna fr realekonomin lngt in p ret. ven kreditkrisen, en bristfllig konkurrenskraft och tuffa besparingstgrder i stllet fr stimulans oroar placerarna. USA:s ekonomi fortstter antagligen att vxa, men tillvxten r anemisk. Utsikterna skuggas ytterligare av den svra situationen i Europa, den fortsatta av minskningen av skuldbrdan (deleveraging) i hemlandet, den svaga sysselsttningsutvecklingen, den stagnerade inkomstutvecklingen och det dystra lget p bostadsmarknaden. Kina och andra tillvxtmarknader vxer fortfarande med god fart, ven om Kina str infr utmaningar som gller slutet p byggboomen, utvecklingen av fastighetspriserna och brdan av nettoimporten nr den europeiska och amerikanska ekonomin bromsar in. Det r ltt att slnga bort brjan av ret p dessa teman, men vi tror nd att aktiemarknaden i ngot skede under 2012 brjar diskontera en kommande ekonomisk uppgng och ett eventuellt bttre r 2013. Vi kan allts rkna med att investerarna spelar p tid och vntar att marknaden vnder till det bttre. Publicerat 9 januari 2012 Vi tror p en gynnsam utveckling under de kommande mnaderna fr aktier p i frsta hand tillvxtmarknaderna och i Norden. ven rvaror ser vi lngsiktigt positivt p, d efterfrgan stadigt vxer snabbare n utbudet. Dagens situation med lga rntor gr att vi bedmer att rntetillgngar med lngre lptid kommer att utvecklas betydligt smre n vad som varit fallet de senaste ren. I december kom EU:s statschefer verens om ett nytt finanspolitiskt paket som syftar till att f lndernas budgetar i balans. ven om man inte lyckades f med alla EU-lnder, d Storbritannien valde att st utanfr, lyckades man tminstone undvika ett sammanbrott i eurosamarbetet. Med verenskommelsen p plats valde den europeiska centralbanken, ECB, att lna ut obegrnsade summor till de banker som ville lna, med frhoppningen att detta skulle lindra den finansiella oro som hrskat sedan sommaren. Europeiska banker tog tillfllet i akt och lnade knappt 500 miljarder euro till 1 procents rnta p 3 r. Detta minskar finansieringsbehovet de kommande ren. Kombinationen av statschefernas verenskommelse och ECB:s kapitalinjektion bidrog till att turbulensen p de europeiska brserna avtog kraftigt mot slutet av mnaden. I USA fortsatte de flesta ekonomiska indikatorerna att peka p en relativt god tillvxt. Julhandeln var stark, vilket ytterligare bidrar till att strka bilden av ett land i terhmtning. Nr vi blickar framt vntar vi oss fortsatt oskerhet om eurons framtid d mnga beslut terstr att fatta. Redan under de inledande mnaderna 2012 behver mnga europeiska stater emittera obligationer fr hga belopp. Om emissionerna, mot frmodan, misslyckas, riskerar krisen att komma in i ett nytt kritiskt skede. I Asien vntar vi oss en alltmer stabil ekonomisk tillvxt nr inflationstrycket nu faller tillbaka. P sikt r denna tillvxt den viktigaste kraften fr vrldsekonomin och kommer att gynna inte bara Asien utan hela vrlden de kommande ren. Aktier Merparten av brsbolagen fortstter att leverera goda vinster som bygger bde p kad frsljning och p goda marginaler. Mycket av frsljningstillvxten beror p en fortsatt stark konsumtion. I USA tycks exempelvis julhandeln ha varit betydligt starkare n vntat. I Kina lttar regeringen p tidigare ekonomiska tstramningar, vilket ocks bidrar positivt till frsljningstillvxten. Fretagen gynnas ven av lga rntor vilka ger lga investerings - och kapitalkostnader. Det som mest talat emot aktier har varit den hga turbulensen samt riskerna fr en ny global recession. Under den senaste tiden har dock marknadssvngningarna minskat samtidigt som riskerna fr en global recession har avtagit ngot. Detta br gynna aktiemarknaden den nrmsta tiden. I ett lngre perspektiv r tillvxten i Asien ngot man br ta del av, antingen genom investeringar i aktier med exponering mot dessa marknader eller genom rvaruinvesteringar. De aktiemarknader som har tydligast exponering mot denna tillvxt 8211 frutom tillvxtmarknaderna sjlva 8211 r de nordiska marknaderna. Som motvikt ter sig en lgre exponering lmplig mot Europa, Japan och USA. Rntetillgngar Lnga svenska rntor har under de senaste 20 ren fallit frn 14 procent till under 2 procent. Vi bedmer att denna trend nu bottnat och framver br vi f se stigande rntor igen. Under lng tid har den nedtgende trenden huvudsakligen frklarats av en fallande inflation men under den senaste tiden har den snarare drivits av en stigande oro fr en ny djup recession. ven om oskerheten om det framtida ekonomiska lget kommer att vara fortsatt hg den nrmsta tiden, ser vi inte en djup recession framfr oss och drfr inte ngon strre risk fr ytterligare fallande rntor P sikt br drmed lnga rntetillgngar utvecklas betydligt smre n under de senaste ren. Divergerande trender i vrldsekonomin bestr 19 JANUARI 2012 TYDLIGA TERHMTNINGSSIGNALER I USA I KOMBINATION MED FRDJUPAD SKULDKRIS I EUROZONEN. Tydliga terhmtssignaler i USA i kombination med frdjupad skuldkris i eurozonen har prglat utvecklingen den senaste tiden. I den prognosuppdatering som SEB redovisat fr olika regioner den senaste veckan (Macro Update) har vi justerat upp BNP-tillvxten i USA till 2,3 fr r 2012 samtidigt som vi nu rknar med att Euro-zonens ekonomi krymper med 0,6. Starka BNP-siffror fr fjrde kvartalet har bidragit till en upprevidering av den kinesiska tillvxten 2012. Sammantaget innebr det att vi nu rknar med en marginellt hgre global tillvxt jmfrt med prognosen i Nordic Outlook i november. DE DOMINERANDE MAKROEKONOMISKA TENDENSERNA HAR GRADVIS BYTT KARAKTR DET SENASTE RET. I brjan p 2011 lg fokus i hg grad p att lnder med goda fundamenta uppvisade stark tillvxt och hgt resursutnyttjande. Karakteristiskt var att centralbankerna i t ex Norge och Sverige aviserade rntehjningar i bestmd takt i denna milj och i brjan p mars 2011 signalerade ocks ECB en omlggning av penningpolitiken i mindre expansiv riktning bl a som en fljd av styrkan i den tyska ekonomin. Det senaste halvret har dock frdjupningen av eurokrisen och dess spridningseffekter i hela Europa bidragit till att den relativa konjunkturstyrkan nu frndrats till USA:s frdel. Vr uppdaterade prognos innebr en tillvxtskillnad mellan USA och Euro-zonen p 2,9 procentenheter 2012. Den senaste sammanstllningen av konsensusprognosen (Consensus Economics) visar ocks att differensen vidgats och skillnaden ligger nu p 2,5 procentenheter. En s stor skillnad r ovanlig i ett historiskt perspektiv. Sedan mitten av 1990-talet, d europrojektet brjade ta form p allvar, har tillvxtdifferensen som mest uppgtt till 2,2 procentenheter. En rimlig frga r drfr om bilderna fr 2012 r frenliga eller om de r en fljd av prognosmakares ovilja att ta stllning till vilken kraft som r starkast amerikanska terhmtningssignaler eller frdjupad europeisk skuldkris MAN KAN DOCK PEKA P EN RAD FAKTORER SOM MOTIVERAR EN HGRE TILLVXT I USA. USA har en betydligt hgre underliggande tillvxttakt n Euro-zonen. Samtidigt r resursutnyttjandet i nulget klart lgre, vilket innebr en strre potential fr en cyklisk terhmtning. Drtill tyder tidigare erfarenheter p att USA brukar ligga fre Euro-zonen i terhmtningsfaser. Frutom dessa mera 8221normala8221 konjunkturargument kan man lyfta fram faktorer kopplade till den djupgende krisen. Bde USA och Europa str infr de kanske mest genomgripande utmaningarna under efterkrigstiden. Mnstret att USA har lttare att komma p ftter efter djupa kriser brjar ter bli tydligt och kan ha flera frklaringar. Problemen i Europa tenderar att bli mer komplexa nr finansiella kriser vvs ihop med politiska spnningar mellan olika lnder. Drtill kommer skilda ekonomisk-politiska strategier. Av tradition utgr 1930-talets depression den absoluta skrckvisionen fr ekonomiska politiken i USA. Hyperinflationen i brjan p 1920-talet fyller motsvarande funktion i Tyskland. Denna klassiska skiljelinje har ter ftt aktualitet, vilket inte minst mrks in centralbankernas strategier. TILLVXTEKONOMIERNA HAR GODA UTSIKTER ATT RELATIVT VL ST EMOT INTERNATIONELL ORO. Tillvxten r visserligen p vg ned frn tidigare uppdrivna niver, men vrt huvudscenario innebr en mjuklandning med en rlig BNP-kning p 5,5 till 6 2012 och 2013 i de snabbvxande ekonomierna. Riskerna fr en hrdlandning p den kinesiska kredit - och fastighetsmarknaden har dock kat samtidigt som ekonomierna i steuropa i allt hgre pverkas av problemen i Vst, inte minst inom banksektorn. DE NORDISKA LNDERNA HAR PVERKATS TYDLIGT AV EUROKRISEN. Effekterna via dmpad export, frsvagad framtidstro och frmgenhetseffekter via fallande brskurser betyder mer n underliggande goda fundamenta. Fr Sverige och Norge bidrar valutaapprecieringar gentemot euron till ytterliggare exportpress. 2012 rknar vid med att BNP-tillvxt i Danmark, Sverige och Finland hamnar runt 0,5, vilket betyder mindre nedrevideringar jmfrt med Nordic Outlook November. Stark inhemsk efterfrgan hller uppe tillvxten bttre i Norge. FR SVERIGES DEL HAR NEDJUSTERINGEN VARIT SRSKILT TYDLIG DET SENASTE HALVRET. Den exceptionellt hga BNP-tillvxten 2010 och 2011 skapade lnge frvntningar om att den svenska 8221tigerekonomin8221 varaktigt skulle verglnsa andra jmfrbara lnder. Begynnande tecken till prisfall p bostadsmarknaden gjorde dock att den privata konsumtionen tappade fart redan i brjan av 2011, vilket frstrkte effekterna av svagare exportutsikter. Det kvartalsvisa mnstret r nu lite svrtolkat efter den ovntat starka BNP-siffran fr tredje kvartalet. Vi frutser en ptaglig rekyl nedt under fjrde kvartalet, varefter ekonomin kommer att befinna sig in en stagnationsfas under strre delen av 2012. Mtt i rstakt innebr faller BNP-tillvxten gradvis och bottnar p minus 0,1 tredje kvartalet 2012. Under 2013 rknar vi med att tillvxten gradvis terhmtar sig till en takt nra den trendmssiga. Fortsatta rntesnkningar kommer att behvas fr att undvika en nnu svagare utveckling. En gradvis stigande arbetslshet de nrmaste ren bidrar till att vi tror att regeringen i viss mn kommer att omprva den nuvarande frsiktiga finanspolitiska strategin. Bredare stimulanser genomfrs drfr dr skattesnkningar kommer att kompletteras med utkade satsningar p kommunal vlfrd, infrastruktur och arbetsmarknadspolitik. ven om 2011 var skuldkrisernas r kvarstr utmaningarna under 2012 8211 inte minst fr eurozonen 8226 Innevarande r gr till historien som skuldkrisernas r. Framfr allt i Eurozonen, men ven i USA, har budgetproblemen skakat de finansiella marknaderna och orsakat bde konjunkturpessimism, kredittstramning och fallande frtroende. Ilska och social oro har fljt i spren av nedskrningar och kad arbetslshet. 8226 Under 2012 kommer terhmtningen i konjunkturen bromsa in tydligare, ven i tillvxtlnder som trots detta strker sina ekonomiska och politiska positioner i vrlden. Frmst i krislnderna i eurozonen kommer recession frsvra anstrngningarna att sanera statsfinanserna. Eurozonen hankar sig fram utan eurokollaps trots hga finansieringskostnader och lgre kreditvrdighet. Utan en ombyggnad av det institutionella ramverket riskerar dock valutaunionen att inte kunna hantera kriser p lngre sikt. Drfr mste arbetet med att reformera eurozonen fortstta och toppmtena kommer dugga ttt ven nsta r. 2011: ret d konjunkturterhmtningen avtog och skuldkriserna tilltog 1. terhmtningen 8211 avtagande mot slutet av ret Tillvxttakten i vrldens strsta ekonomier var hgre vid ingngen av 2011 n vid dess utgng. ven inkpschefsindex signalerade en relativt snabb tillvxt i industrin vid rets brjan fr att sedan indikera produktionstapp. Konjunktur-pessimismen tilltog under sommaren d flertalet ekonomier uppvisade tecken p att terhmtningen kommit av sig. USA utgr undantag i och med att tillvxtoptimismen dr har stigit jmfrt med frsta halvret. 2. Skuldkriser och finanspolitisk tstramning Nr vi blickar tillbaka r det framfr allt skuldkriserna i Eurozonen, Storbritannien och USA som genomsyrat ret som gtt. Skuldkrisen i Grekland gick in i en andra fas under 2011. Den kade acceptansen fr att landet var insolvent och behvde stlla in betalningarna resulterade i att de privata kreditorerna godtog frluster. Drtill snktes Greklands rnta, och efter debaclet med folkomrstning avgick Papandreou och landet fick en teknokratisk regering ledd av Lucas Papademos. Samtidigt har det finansiella och finanspolitiska lget p Irland frbttrats i och med att landet genomfrt reformer som skapat frtroende, medan konjunkturlget har dmpats ytterligare. Oskerhet finns alltjmt kring behovet av utkat std fr Portugal, och reformanstrngningar pgr utan att riskpremierna minskar (rntedifferensen mot Tyskland steg under ret frn 3,7 till 11,7 procentenheter). Den tydligaste trenden mot slutet av 2011 var att krisen spred sig frn periferi till krna. Frutom Belgien, Frankrike och Finland dr riskpremierna steg ngot och hot om nedskriven kreditvrdighet oroade, kom ven Tyskland att knna av turbulens i samband med emissioner av statsobligationer och allt smre fungerande affrsbanker. Storbritannien har fortsatt p den inslagna vgen att kraftfullt sanera statsfinanserna med ett tstramningspaket p 122 miljarder pund under 20112012. Skuldkvoten ska ned frn dryga 100 av BNP till 60 2025. Budgetnedskrningarna dmpar efterfrgan, samt skapar social och politisk oro. Samtidigt gynnas landet av lga lnekostnader och lng lptid p de offentliga lnen. USA har svrigheter att kompromissa kring tgrder som stabiliserar skuldbrdan p medellng sikt, men ven oenighet kring hur den kortfristiga finanspolitiken ska fras. I sista stund har skuldtaket hjts, och skattelttnader frlngts, men endast fr en kortare tid och oskerheten kvarstr till en tid efter presidentvalet i november nsta r. 3. Valutaunionens ofrdiga institutionella struktur Kopplat till skuldkriserna i eurozonen r valutaunionens bristande institutionella ramverk. Toppmten har avlst varandra under 2011 med resultatet att budgetdisciplinen strkts. Det nya regelverket liknar den tidigare ratade Stabilitets - och Tillvxtpakten, men inkluderar nu semi-automatiska sanktioner och ett tak fr det strukturella underskottet p 0,5 av BNP. Aktrerna p de finansiella marknaderna har inte ltit sig imponeras av de politiska besluten. I strre utstrckning fokuseras p vad som nnu saknas fr en vlfungerande valutaunion. Finansierings-kostnaderna fr krislnderna r fortfarande ohll-bart hga. Problemen med svag konkurrenskraft och tillvxt har inte lsts med hjlp av utkad budgetdisciplin. Det synes lngt kvar till en finanspolitisk union och en vergripande bank-reglerare p euroniv. Politikernas intresse fr en eurobondmarknad r svalt. ECB:s roll r alltjmt begrnsad till att stdja den finansiella stabiliteten genom att skerstlla likviditet till bankerna utan att direkt kunna stdja lnder i statsfinansiell kris. Om stdfonder som EFSF och kommande ESM hade tillrckliga stdtgrder i form av vl anpassade finansiella medel skulle marknadens oro vara obefogad, men eftersom dessa i praktiken r ofullstndiga (om n inte i retoriken), finns alltjmt oskerhet kring vad som hnder om Italien och Spaniens finansieringsproblem kar och de sjlva inte kan bidra till EFSF. ESM:s tidigarelggande r positivt, men nnu r inte detaljerna klara. Att IMF fr tillgng till medel via de nationella centralbankerna i eurosystemet samt vissa lnder inom och utom EU, kan hjlpa ngot, men visar samtidigt att krishanteringen inom eurozonen inte r tillrckligt vl utformad. 4. Centralbankernas roller och beteende Det str klart att det finns betydande skillnader i vilken roll centralbankerna spelar under skuldkrisen i Storbritannien (Bank of England, BOE), Japan (Bank of Japan, BOJ) och USA (Federal Reserve, Fed) jmfrt med eurozonen (Europeiska centralbanken, ECB). ECB har i sitt arv frn tyska Bundesbank ett motstnd att anvnda sedelpressar fr att stvja de statsfinansiella kriserna i de olika eurolnderna. (Hyper)inflation r det strsta hotet. Frdraget frbjuder ECB att kpa statsobligationer (monetr finansiering), frutom p andrahandsmarknaden. BOE och Fed kan anvnda kvantitativa lttnader (sedelpressarna) fr att pressa ned de lnga marknadsrntorna och hjlpa regeringarna med finansieringen av statsskulden. I dessa tv centralbanker r rdslan fr inflation mindre, och snarare r tillvxthotet strre. Fr BOJ har mlet varit att motverka deflation och en alltfr stark yen samt underltta fr den finansiella sektorn. ECB (och Tyskland) ser ocks risker med att krislnderna fr draghjlp av stdkp som hller tillbaka riskpremierna, eftersom drivkrafterna fr att strama t statsfinanserna och genomfra strukturreformer d skulle kunna minska. ECB anser att stdet till krislnderna i frsta hand br komma frn stdfonder som hanteras av politikerna, d v s EFSF och den kommande ESM. Genom att analysera storleken p de kvantitativa lttnaderna framgr en tydlig skillnad mellan ena sidan ECB och andra sidan de vriga tre centralbankerna. Som andel av BNP svarar lttnaderna fr nrmare 20 av BNP i Storbritannien, ca 13-14 av BNP i USA och Japan men endast dryga 2 i Eurozonen. ECB frsker drfr hitta andra stt att motverka instabilitet p de finansiella marknaderna. Lngrnteln med tummande p skerheternas kvalitet r ett stt, vilket medger direkta ln till banker och indirekta ln till stater. Analyseras eurosystemets inbrdes finansiering mellan nationella centralbanker framkommer att Tyskland, Nederlnderna och Finland lnar ut till Frankrike, Irland och krislnderna i sdra Europa. 5. Kredittstramning dmpar terhmtningen Oron p finansmarknaderna tilltog under sommaren och kan frmst frklaras av tilltagande konjunkturpessimism, skuldkrisoron och ett svagare frtroende. Till detta kopplas risken fr en kredittstramning i eurozonen, som frstrkts av fallande bankaktier, hgre riskpremier och krav p strre kapitaltckning redan till sommaren (juni). Valet av tidpunkt fr kravet att bankerna ska rekapitalisera sig till en lgsta krnkapitalrelation p 9 kan ifrgasttas d det inte skerstllts att stdfonderna fungerar nnu. Slutsatsen blir sledes att bankerna frsker banta sina balansrkningar fr att klara de hgre kraven, och i kombination med oron p finansmarknaden hlls likviditeten kvar i den egna banken eller placeras ver natten p ECB som nu ser rekordhga placeringar som ett tecken p en allt smre fungerande kreditmarknad. Drmed minskar utlningen till fretag och hushll, vilket dmpar tillvxtutsikterna ytterligare. ECB har genom att ndra kraven p skerhet och ge lngfristiga ln frskt hitta stt som indirekt hller uppe bankernas utlning till fretag, men det r inte skert att bankerna prioriterar utlningen. 6. EU:s tilltagande osmja I slutet av 2011, med kulmen p toppmtet den 9 december, uppstod en schism mellan Storbritannien ena sidan och eurozonen med Tyskland och Frankrike i spetsen den andra. Storbritannien har frskt att tillgodose Londons position p finansmarknaden, och kunde inte acceptera de frdragsndringar som freslagits fr att strka den finanspolitiska samordningen. Eftersom Storbritannien r viktig fr EU, och EU r viktig fr Storbritannien r inte sista ordet sagt, och Tyskland (men knappast Frankrike) borde kunna bidra till att lnderna terigen fr en dialog med resultatet att isoleringen av Storbritannien och andra icke-eurolnder kan undvikas. 7. Teknokratiska regeringar och USA:s dysfunktionella politiska system r 2011 sg regeringar komma och g likt andra r, men skillnaden var att de teknokratiska inslagen kade och att med ngra f undantag (t ex Lettland) har regeringar som drivit tstramning rstats bort. I Grekland och Italien tillsattes teknokratiska regeringar i vntan p att reformer genomfrs som strker omvrldens frtroende fr dessa lnder. I USA bildades en superkommitt som skulle lgga budgetfrslag till kongressen. Ngra frslag kom dock aldrig, utan i stllet infrs de automatiska nedskrningar vilka redan avtalats fr att kunna ro hjningen av skuldtaket i augusti i hamn. Kompromissviljan mellan republikaner och demokrater r ovanligt svag fr nrvarande. Ett presidentval vntar, och den politiska kostnaden fr att acceptera frslag som inte tolereras av partiernas anhngare r hg. Drfr vljer republikaner att sga nej till skattehjningar och demokrater sger nej till utgiftsnedskrningar. Drmed finns f drivkrafter som leder till att den offentliga skulden stabiliseras och till att stimulanser som strker tillvxtutsikterna frlngs. Eftersom det politiska systemet knappast kommer att frndras, kompromissviljan frblir svag, stts allt hopp till presidentvalet och en ny majoritet i kongressens tv kammare. Innan en ny budget presenterats som vsentligt frndrar skuldutvecklingen lser vi snarare 2014 n 2013. 8. Vrldshandeln vxer allt lngsammare 8211 men vissa handelspolitiska ljusglimtar Jmfrt med brjan av 2011 r exportvolymen nu hgre, men i september sjnk den jmfrt med mnaden innan. I tillvxtlnderna har nedgngen noterats trendmssigt sedan mars i r, men ven augusti var en relativt positiv mnad. De multilaterala handelsfrhandlingarna, den s k Doha-rundan har varit paralyserade sedan 2008, och i princip ddfrklarats 8211 ngot frenklat - till fljd av svrigheterna fr fattiga och rika lnder att komma verens. ven de protektionistiska strmningar som kommit i klvattnet av finanskrisen och den globala recessionen har bidragit. Det finns dock ngra ljuspunkter inom samarbetet kring vrldshandeln, och n r inte Doha-rundan helt dd. Fr det frsta har Ryssland efter mngriga frhandlingar blivit medlem i vrldshandels-organisationen, WTO. Ryssland var det enda strre land som sttt utanfr det multilaterala ramverket. Fr det andra har 42 lnder (de flesta tillhr de rikare lnderna) slutit ett s k plurilateralt avtal dr ngra lnder gr fre fr att ppna upp delar av handeln fr de lnder som ingr i denna begrnsade pakt. Hittills gller det upphandlingar och tjnster. Noterbart r att Kina inte slpps in i pakten eftersom det finns oskerhet kring Kinas mnga lokala och regionala styrande organ. Det r frmst USA som driver processen 8211 landet 8221vill vnda blad8221 och ser framfr sig att pakten kan anvndas fr andra verenskommelser. andra sidan r motstndet stort frn mnga tillvxtlnder som fr driva frhandlingarna parallellt kring jordbruk, industri och tjnster, och som fredrar en multilateral verenskommelse likt Doha-rundan. 9. Klimatverenskommelsen 8211 framsteg utifrn behovet av skademinimering EU:s toppmte i december kom att verskugga uppgrelsen p klimatkonferensen i Durban, Sydafrika. In i det lngsta sg det ut som om mtet skulle sluta i en total kollaps. ven om s inte blev fallet var resultatet frn mtet fga uppmuntrande. Skademinimering r vl nrmast vad som kan karaktrisera klimatkonferensen: 8226 Kyoto-verenskommelsen r nu fortfarande vid liv, och en andra vg av utslppsnedskrningar har avtalats men utan detaljer. 8226 En legalt bindande pakt 8211 the Durban Platform 8211 har slutits inkluderande svrflrtade lnder ssom Kina, Indien, Brasilien och USA, men ven om den mste antas 2015, finns rum fr frdrjningar till 2020. Drmed kommer inte uppgrelsen kunna hjlpa till fr att undvika att den genomsnittliga temperaturen hjs med tv grader Celsius, fr i s fall hade startdatum behvt sttas tidigare. Klimat-konferensen visade med all tydlighet att de utestende frgestllningarna centrerar kring brdefrdelningen mellan rikare och fattigare lnder, inklusive valet att vlja ett historiskt eller ett framtblickande perspektiv i denna frdelning av ansvar. 10. Arabvren 8211 oskert om demokrati och ekonomi Utvecklingen i arabvrlden och norra Afrika tillhr verraskningarna under 2011. ven om diktaturer frsvunnit innebr det inte att demokratier tillkommit. Det krvs en lngre tidsperiod, flera val och ven en mer positiv ekonomisk utveckling innan vi kan konstatera att lget har ljusnat fr regionens mnga invnare. Frvntningarna p den ekonomiska politiken r stora, men det kommer att bli svrt att infria dem i nrtid. 11. Japan 8211 tsunami och krnkraftsolycka ven den japanska situationen var helt ovntad och skapade mycket oro, bde i Japan och i omvrlden. Framfr allt blev effekterna av tsunamin bestende i den drabbade regionen, samtidigt som det blev politiska konsekvenser med en avgende japansk regering. Krnkraftsolyckan pverkade bde Japan och andra lnder, inte minst i Tyskland dr delstatsval utvecklades annorlunda och krnkraftens framtid ifrgasattes. Fr Japan kommer det ta tid innan regionen har rehabiliterats, innan ekonomin tydligt terhmtat sig och vardagen gr p som vanligt. Fr vrldsekonomin blev effekterna frre n vntat, ven om strukturella beslut kring energi och krnkraft kan komma att pverkas en lngre tid. 12. Rvarumarknader 8211 hllits uppe mer n finansmarknaderna Roljepriset har fallit, och priserna p industri-metaller och livsmedel likas. I jmfrelse med andra tillgngspriser p finansmarknaderna har dock rvarupriserna utvecklats starkare. Lagerfrhllanden, en fortsatt hg efterfrgan inte minst i tillvxtekonomier samt kvardrjande spekulation kan delvis frklara utvecklingen. Utifrn att utbudet inte lngre uppvisar bristfrhllanden och efterfrgan dmpas i takt med en svagare omvrldskonjunktur torde ocks rvarupriserna utvecklas svagare framver. 13. Occupy Wall Street 8211 kritiken mot kapitalismen och de vxande inkomstskillnaderna I brjan av 2011 skrev jag om 8221an increasingly angry world8221. Det str klart att revolutionen i arabvrlden kan sgas ha skapats i en tilltagande frustration och vanmakt med maktens frtryck och den svaga ekonomiska utvecklingen fr mnga invnare. I den rikare delen av vrlden har alltfler ifrgasatt den skevare inkomstfrdelningen, och ven i USA, dr denna frga vanligen hamnat i skymundan, kan inkomstskillnader komma att pverka den politiska utvecklingen under nsta r. 8221Occupy Wall Street8221 och den rrelse som spreds globalt m ha haft svrt att utt identifiera sin kamp, men ifrgasttandet av det villkorslsa stdet till amerikanska banker och den skeva inkomst-frdelningen stter prgel p nsta rs valrrelse. I Europa innebr tstramningarna en tid av social och politisk oro. Den kade arbetslsheten frmst bland unga, samt en minskad flexibilitet bland nuvarande och framtida regeringar nr det gller utvandet av ekonomisk politik, skapar vanmakt. Att regeringar frmr formulera en tillvxtorienterad strukturpolitik, dr tidigare starka intressegrupper fr st tillbaka genom att strka skattepolitiken och minska korruptionen, blir allt viktigare. 2012: Recession i mnga vstlnder och minskat utrymme fr den ekonomiska politiken terhmtningen frsvagas under nsta r. I flera av krislnderna kommer BNP att krympa. I lnder dr obalanserna inte r lika stora sker en inbromsning och mjligen kan en svag tillvxt upprtthllas. ven i tillvxtlnderna avtar aktiviteten, men frn en hgre niv och tillvxttakten kan bttre upprtthllas om n inte likt 2010-2011. ven om recessionen inte blir lika djup som 2008-2009, finns risk att terhmtningen efter nedgngen under 2012 blir svag. Det saknas ekonomisk-politiska verktyg som stimulerar ekonomierna i samma omfattning. Likas drjer sig orsakerna till inbromsningen kvar. Att strka statsfinanserna tar tid, vilket innebr att efterfrgan dmpas ven efter 2012 i klvattnet av nya tstramningsprogram, i svl Europa som Japan och USA. Under 2012 kommer penningpolitiken att lttas ytterligare, d v s i tillvxtlnder, och i vstlnder dr en viss tstramning redan inletts, t ex i Norge, Sverige och Australien. I den finanspolitiska tstramningens tid dmpas efterfrgan och pristrycket, vilket ven hller tillbaka rvarupriser och mjliggr fr penningpolitisk stimulans. Under 2012 kommer ramverket kring EMU att utvecklas ytterligare, men i sm steg. Under de nrmaste ren hankar eurolnderna sig fram trots svag tillvxt och hga finansieringskostnader. Om politikerna underlter att arbeta vidare mot en starkare finanspolitisk union, en gemensam bankreglerare, en eurobondmarknad och en starkare roll fr centralbanken, finns risk att EMU till fljd av otillrckliga stdfonder, inte frmr klara de nya kriser som uppkommer. Under 2012 finns flera politiskt intressanta gonblick, ssom presidentval i Ryssland, Frankrike och USA. Minst lika intressant r att studera den politiska utvecklingen utanfr de gngse etablissemangen, inte minst med hjlp av social media. Det gller i vstlnder, men kanske n mer i tillvxtlnder ssom i arabvrlden och Kina. Med spnning fljer vrlden ven utvecklingen i Nordkorea efter 8221den lskade ledarens8221 dd. Chefekonom p SwedbankEuropas skuldkris frgar terminerna rtt innan ppning Under den europeiska handelssessionen rknar vi med nyhetsrisker frn tyska frbundskanslern Angela Merkels mte med Greklands premirminister Antonis Samaras samt presskonferensen som fljer det spanska kabinettens mte kring bankrddningsplanen, skriver Nomura i ett marknadsbrev. Kring klockan 8.35 noterade terminerna fr Eurostoxx 50, franska CAC 40 och tyska DAX samtliga en svag dragning nedt. Om riskkapitalbolaget Tritons kp av det europeiska katalogfretaget European Directories gr igenom, kan nsta affr bli en sammanslagning med Eniro, skriver Dagens Industri i fredagens upplaga, med hnvisning till anonyma kllor. Panaxia freslog infr ppning en nyemission om minst 225 miljoner kronor. De strsta aktiegarna, Forex Bank respektive Sparbanken 1826 har sammanlagt tagit sig att teckna aktier i emissionen fr 150 miljoner kronor. Anledningen till emissionen r de stora frluster som belastade resultatet under det andra kvartalet 2012. Konfektyrfretaget Cloetta redovisade p morgonen ett negativt resultat om drygt 100 miljoner kronor efter skatt, tyngt av kostnader relaterade till integrationsarbete samt fabriksomstruktureringar. ven Black Earth Farmings resultat var negativt fr det andra kvartalet 2012. Jordbruksfretagets resultat efter skatt landade p -7,6 miljoner dollar (0,5). Fastighetsbolaget Sagax redovisade dremot ett positivt resultat efter skatt p 105 miljoner kronor och Shamaran Petroleum visade ett nollresultat under det andra kvartalet. CTT vnde vidare till vinst med std av en omsttning som var i det nrmaste dubbelt s hg som samma period 2011. P makrofronten fortstter frhandlingarna mellan euroomrdet och Grekland. P fredagen kommer Greklands premirminister Antonis Samaras till Berlin fr verlggningar med Angela Merkel, och p lrdagen fortstter den grekiske ledaren till Paris fr att trffa Francois Hollande. Tysklands frbundskansler Angela Merkel tog p torsdagskvllen emot Frankrikes president Francois Hollande fr ett middagsmte i Berlin. Infr mtet frskrade ledarna att de vill att Grekland ska bli kvar i euroomrdet, men Grekland mste ocks leva upp till de taganden de gjort som villkor fr det internationella stdpaketet. De vill nu invnta trojkans nsta rapport i september. Inga formella uttalanden gjordes efter mtet, men enligt en tysk regeringsfretrdare hade de enats om att krva att Grekland ska uppfylla villkoren fr stdpaketet. Det kom dremot inga signaler om de r redo att acceptera det grekiska nskemlet om utkad tidsram fr besparingarna. Den spanska regeringen hller p att ta fram nya regler som ger staten mjlighet att intervenera i problemtyngda lngivare och stnga ner banker som vgrar att ta fram trovrdiga verlevnadsplaner, skriver Financial Times och hnvisar till uppgifter frn en anonym regeringsfretrdare. Enligt uppgifterna som publicerats p FT:s hemsida vill den spanska regeringen, infr fredagens ministermte, strka centralbankens roll i regleringen av bankerna. Detta r ocks ett villkor fr euroomrdets stdpaket p 100 miljarder euro. P fredagens amerikanska makroagenda riktas blickarna kanske frmst mot data ver orderingngen p varaktiga varor i juli, som publiceras klockan 14.30. USA-terminerna noterade en svagt positiv utveckling p fredagsmorgonen.